Samhällspedagogik och kontinuerlig kunskapsutveckling

Kursen tar sin utgångspunkt i bildningens styrkeområden, dess koppling till det demokratiska samhällets ständiga utveckling och behovet av att begreppsligt synliggöra de lärdomar som det demokratiska arbetet hela tiden erbjuder runt om i landet.

Ämnet Samhällspedagogik och dess koppling till bildning

Ämnet samhällspedagogik är själva kärnan i kursen och kan ses som folkhögskolans ”grundämne”. Det sätter fokus på de grundpelare som måste till för att forma den demokratiska lärmiljö skolorna vill erbjuda. Ämnet lyfter fram fem ambitioner:

1. Att arbeta för att stärka deltagarnas aktiva medborgarskap.
2. Att tillsammans med deltagarna utveckla en demokratisk och värdestyrd lärandekultur.
3. Att ständigt arbeta med de pedagogiska arbetsformerna.
4. Att ha en nära samverkan med det omgivande samhället.
5. Att som pedagog och deltagare kontinuerligt arbeta med språket och hela tiden systematisera de egna lärdomarna begreppsligt.
   

    

Ett speciellt fokus kommer under kursen vara att arbeta med punkt 5, språket och formandet av den egna personliga praktiska yrkesteorin. Däri ligger den professionella bildningsresan och det pedagogiska upplägget är format som ett stöd i formandet av den egna personliga yrkesteorin.

Detta förväntas kursdeltagaren kunna efter avslutad kurs

Kursens syften och demokratins beroende av att uttalade värden omsätts i handling

Demokratin är beroende av att värden som sägs vara riktningsgivande idéer för den egna verksamheten också levs i handling. Vår bedömning är att en sådan utmaning är svår att leva utan kontinuerlig reflektion och en kontinuerlig systematisering av gjorda lärdomar. Demokratin är inte en resa där vi till slut når fram. Istället är det en kamp som handlar om ständiga vägval, friktioner och konfliktytor som kräver dialoger, förhandlingar och kompromisser. Att den enskilde får tid att tänka efter, känna trygghet och tillit i gemenskapen och stöd att formulera sina tankar, ökar mångfalden av perspektiv och berikar demokratin.

Ett syfte med kursens upplägg är att ge stöd till processer som kan göra deltagarnas rikedom av perspektiv till en källa för alla att lära från.

Ett annat syfte är att den enskildes lärprocess och det begreppsliga arbetet också ska ge stimulans till det egna arbetslaget och också tillföra verksamheten som helhet intressanta perspektiv. Vi tror att den reflekterande arena som på detta sätt upprättas mellan olika Folkhögskolor kan ge värdefulla bidrag till det vi alla ser som Folkhögskolans styrkeområden.

Ett mer övergripande syfte har med Samhällspedagogiken som ämne att göra. Ämnet har sitt ursprung i Lärarutbildningskommitténs betänkande Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling, SOU 1999:63. Den låg till grund för en radikal omstöpning av Lärarutbildningen. Tre huvudsyften kunde urskiljas, A. knyta samman alla nivåer av pedagoger från förskola till och med gymnasium och B. föra utbildningen närmare verksamheterna och C. närma utbildningen till det snabbt föränderliga och mångfaldiga samhället. Kursansvarig får vår kurs var en av två lärare inom universitetet som fick uppdraget att utveckla det nya ämnet Samhällspedagogik. När det borgerliga blocket vann valet 2010 ändrades villkoren för utbildningen och Lärarprogrammet återgick till sin tidigare form med mer fokus på ämnen. Parallellerna till den rörelse Folkbildningen nu genomgår är flera. Vår förhoppning med denna kurs och arena är att knyta ämnet Samhällspedagogik till Folkhögskolan och synliggöra det som ett viktigt grundämne för allt lärande, oavsett ämnen. En sådan utveckling kräver att fler skolor från olika delar av Sverige är med och låter Folkbildningens olikartade praktiker ge ämnet och dess fem aspekter sin innebörd.