FAQ – Vanliga frågor och svar

Klicka på knappen "Ansök nu" på en kurs här på folkhögskola.nu, så kommer du till kursens ansökningsformulär.

Knappen syns bara om ansökan är öppen. Står det i stället att ansökan är stängd kan du kontakta skolan direkt för mer information.

Du ansöker direkt till den folkhögskola du vill gå på. Om du söker kurser på flera folkhögskolor, måste du skicka en ansökan till varje skola. Varje folkhögskola ansvarar för sin egen antagning, det finns alltså ingen gemensam antagningsenhet.

Läs mer om ansökan

Sista ansökningsdag skiljer sig mellan skolorna. Här på folkhögskola.nu går det att läsa på varje kurssida när sista ansökningsdatum är.

Läs mer om ansökan

Även om terminen har börjat kan det finnas lediga platser på en del av folkhögskolans utbildningar, särskilt i början av terminerna. Hör av dig till den aktuella skolan och fråga.

På sidan Sök kurser kan du leta efter kurser och filtrera efter dina behov. Du kan filtrera och välja att enbart visa kurser med Lediga platser.

Vill du ha hjälp med att hitta en kurs eller en folkhögskola som passar dig är du välkommen att kontakta oss på tel 08-796 00 50, e-post info@folkhogskola.nu.

Vilka intyg och dokument som du behöver skicka in beror på vilken kurs och vilken folkhögskola du söker till.

Det är vanligt att folkhögskolorna vill se dina betyg och intyg från tidigare studier och/eller arbete. Många vill även ha ett personbevis. Det är också vanligt att de vill att du skriver ett personligt brev där du berättar om dig själv, varför du söker och vad du vill ha ut av din tid på folkhögskolan. Skolor med kreativa kurser frågar även ofta om arbetsprov vid ansökan.

Läs mer om ansökan

Varje folkhögskola beslutar om när ditt antagningsbesked dyker upp. Det kan vara olika datum för olika folkhögskolor och kurser. 

Om du behöver veta när ditt besked om antagning kommer, kontakta den aktuella folkhögskolan.

Läs mer om din ansökan här >

Ja, du kan söka ändå. För vissa kurser behöver du ha en gymnasieexamen, men du brukar kunna söka innan du har fått ditt examensbevis och komplettera dina meriter i efterhand. Det gäller kurser på eftergymnasial nivå, till exempel yrkesutbildningar, men även ett fåtal av folkhögskolornas profilkurser som ges på gymnasienivå.

Orsaken till att det kan variera är att folkhögskolorna till stor del bestämmer själva över sina antagningskriterier, det vill säga vad som krävs för att du ska kunna gå deras kurser. Därför är det alltid bra att ta reda på vad som gäller för den specifika kursen som du vill läsa.

Rangordningen i Schoolsoft spelar ingen roll om du har sökt olika kurser på olika folkhögskolor.

Du kan komma in på, och tacka ja till, flera olika kurser samtidigt. Meddela skolan så snart du vet om du ska gå en annan kurs än den som du har tackat ja till.

Du kan tacka ja till den första skolan medan du väntar. Meddela skolan så snart du vet om du ska gå en annan kurs än den som du har tackat ja till, eftersom det kan finnas sökanden i reservkö.

Själva undervisningen på folkhögskolan är kostnadsfri. Däremot kan du behöva betala för kurslitteratur, studiematerial, studieresor och lunch.

Du som väljer att bo på internat betalar även för kost och logi. Kostnaderna varierar mellan olika skolor beroende bland annat på rumsstandard och antal måltider. Som riktvärde anges cirka 4 500 kronor per månad för internatboende.

Folkhögskolan är skyldig att informera dig om alla eventuella obligatoriska kostnader.

Här kan du läsa mer om Kostnader på folkhögskola.

Ja. När du studerar en kurs längre än tre veckor på folkhögskola har du möjlighet att få studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Hur mycket pengar du får och hur länge du kan få det beror på olika saker, till exempel hur gammal du är eller hur länge du har studerat tidigare.

Läs mer om Studiestöd (CSN).

Till CSN:s snabbguide om studiemedel.

Nej. Folkhögskolor ger inga betyg i enskilda ämnen utan har ett eget system. Studerar du på Allmän kurs i minst ett år kan du få ett studieomdöme. Det är en siffra 1-4 som är en bedömning av din studieförmåga. Detta grundar sig på en gemensam bedömning som görs av alla dina lärare på skolan.

Du kan också få ett behörighetsintyg där folkhögskolan intygar att du har uppnått en viss behörighet i ett ämne. 

Eftersom du inte får några betyg kan du inte höja några betyg på folkhögskola.

Läs mer på avdelningen Studieomdöme och behörighetsintyg.

Det vanliga är att du kan börja studera på folkhögskola tidigast året du fyller 18 år. 

Vissa folkhögskolan kan dock välja att göra undantag. De bestämmer själva om de vill ta in en deltagare under 18 år trots att de inte får statsbidrag för det.

Är du under 18 år och vill gå på folkhögskola är det alltid bäst att ta kontakt direkt med den aktuella folkhögskolan.

Läs mer under Åldersgränser på folkhögskola.

Det är en vanlig missuppfattning att folkhögskolan har en egen kvot för CSN, men det stämmer inte riktigt. Om du kan få studiemedel för den kurs som du vill gå beror på om kursen är på gymnasienivå eller eftergymnasial nivå, och hur länge du har fått studiemedel för respektive nivå tidigare.

Om du vill läsa en kurs på gymnasienivå

Många av folkhögskolornas kurser är på gymnasienivå. Du som redan har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande brukar kunna få studiemedel i som högst 80 veckor för ytterligare studier på gymnasienivå. Det motsvarar ungefär två års studier på heltid.

Om du kan få studiemedel för att gå en kurs på gymnasienivå på folkhögskola beror alltså på hur länge du har fått studiemedel för att studera på gymnasienivå tidigare, inte eftergymnasial nivå.

Hitta en kurs på gymnasienivå

Om du vill läsa en eftergymnasial kurs

Folkhögskolorna har också kurser på eftergymnasial nivå. För eftergymnasiala utbildningar kan du få studiemedel för upp till 240 veckor från CSN. Det motsvarar ungefär sex års studier på heltid.

Om du kan få studiemedel för att gå en eftergymnasial kurs på folkhögskola beror alltså på hur länge du har fått studiemedel för eftergymnasiala studier tidigare.

Hitta en kurs på eftergymnasial nivå

Läs mer: Ekonomi på folkhögskola – CSN och andra bidrag

Om du inte är nöjd med ditt studieomdöme, kan du argumentera för att få en omprövning av omdömessättningen. Börja med att prata med skolans rektor. Om du är missnöjd med rektorns svar, kan du vända dig till skolans styrelse. Du kan inte överklaga ditt studieomdöme till Folkbildningsrådet, Folkhögskolornas studeranderättsliga råd eller till någon annan instans. Däremot kan Folkbildningsrådet svara på frågor om omdömessättning och dina rättigheter när du studerar på folkhögskola.

Mer om studeranderätt på folkhögskola

Höstterminen börjar oftast vecka 33 eller vecka 34, och vårterminen börjar oftast vecka 2 eller 3. Startdatumet skiljer sig dock åt eftersom varje folkhögskola bestämmer själv när kursen startar, så det bästa är att höra med den folkhögskola som du ska gå på.

När folkhögskolorna har öppet under sommaren varierar. Leta upp den specifika skola som du vill kontakta eller besöka för att ta reda på vad som gäller där.

Sök efter din folkhögskola

Hur många år du behöver studera på Allmän kurs, folkhögskolans behörighetsgivande kurs, beror på dina tidigare studier och arbete.

Det finns fem alternativ:

1) 3 år på folkhögskola 
2) 2 år på folkhögskola om du har 2 års arbetslivserfarenhet och har fullgjort grundskolan
3) 2 år på folkhögskola om du har 1 års studier på gymnasiet eller komvux (ca 800 godkända gymnasiepoäng)
4) 1 år på folkhögskola om du har 2 års studier på gymnasiet eller komvux (ca 1600 godkända gymnasiepoäng)
5) 1,5 år på folkhögskola om du har 1,5 års studier på gymnasiet eller komvux (ca 1200 godkända gymnasiepoäng)

Dessutom måste du ha motsvarande godkänd nivå i tio gymnasiegemensamma kurser för högskolan eller sju gymnasiegemensamma kurser för yrkeshögskolan. Dessa kurser kan du studera antingen på folkhögskola, gymnasieskola eller på komvux.

Exakt hur länge du ska gå på Allmän kurs avgörs av den folkhögskola som du söker till.

Läs mer om behörigheter här.

Är du inte grundläggande behörig och vill bli det enligt folkhögskolans modell behöver du studera minst ett helt år på heltid på Allmän kurs, folkhögskolans behörighetsgivande kurs.

Ett år räcker under förutsättning att du har med dig minst 1600 godkända gymnasiepoäng sedan tidigare.

Detta beror på att folkhögskolan inte sätter betyg i enstaka kurser. Du kan därför inte få ett komplett gymnasiebetyg genom att studera på folkhögskola. Det går därmed inte bli grundläggande behörig enligt gymnasieskolans modell genom att studera på folkhögskola.

Om du redan är grundläggande behörig kan du läsa in en enskild kurs för att få särskild behörighet i just detta ämne. Men du får alltså inget betyg i kursen, bara ett behörighetsintyg.

Det är oftast bara på distans du kan läsa enstaka ämnen, den vanligaste formen på folkhögskola är att läsa ett paket av kurser och teman.

Läs mer på avdelningen Behörigheter.

Du som missat hela eller delar av gymnasiet kan gå på folkhögskolans Allmän kurs. Folkhögskolan är ett alternativ till komvux och är en annan utbildningsform, där studierna fungerar på ett annat sätt än på gymnasiet.

Folkhögskolan sätter inte betyg i enstaka ämneskurser, har inga centrala kursplaner eller ger gymnasiepoäng. Men du kan gå på folkhögskola och få samma behörigheter till högskolan eller yrkeshögskolan som du kan få på gymnasiet. Istället för betyg får ges ett sammanfattande studieomdöme.

Läs mer på avdelningen Behörigheter.

Om du har arbetat i några år kommer det nog att räcka med att du studerar två år på Allmän kurs. Det kan också bero på hur många år du gått på gymnasieskola tidigare eller hur många godkända gymnasiepoäng du har.

Har du studerat ett år eller har cirka 800 godkända gymnasiepoäng så studerar du två år på folkhögskola. Har du två års studier eller cirka 1 600 gymnasiepoäng kan det räcka med ett år på folkhögskola.

Men det är den folkhögskola som du går på som gör den bedömningen. Så kontakta den folkhögskola som intresserar dig och fråga hur en studieplanering fram till grundläggande behörighet skulle kunna se ut för just dig. Skicka gärna in dina betyg och arbetsintyg till dem så de har allt underlag för att kunna göra en studieplanering för dig.

De flesta allmänna kurser är heltidskurser på dagtid. Några erbjuder Allmän kurs på distans så att du kan välja mer fritt när du studerar. En del av dessa har några fysiska träffar per termin på skolan, andra kan vara helt på distans.

Hitta en Allmän kurs här.

Om du redan har ett godkänt betyg i ett ämne så kan du inte ändra eller höja det. Folkhögskolan sätter inte betyg i enstaka ämnen. Studier vid en folkhögskola kan däremot ge dig särskilda behörigheter i ämnen som du inte är godkänd i eller inte har läst. Folkhögskolan intygar då att du har "kunskaper motsvarande godkänd nivå" i just det ämnet.

Om du redan har en examen eller slutbetyg från gymnasiet kan du alltså inte påverka ditt meritvärde genom studier på folkhögskola, men du kan styrka en särskild behörighet i enstaka ämneskurser. Om du går på folkhögskola ett år och läser Allmän kurs kan du uppnå grundläggande behörighet via folkhögskolan och söka genom folkhögskolekvoten vid urvalet till högskolan. Det är en särskild urvalsgrupp, där du söker med det studieomdöme du kan få efter ett års studier på Allmän kurs.

Du bör dock vara medveten om att du inte prioriteras vid antagningen till folkhögskolans allmänna kurs om du redan har ett fullständigt betyg.

Fattas det flera av de särskilda behörigheter som krävs just till det program du vill läsa vidare inom så kan det ändå vara värt att söka. Du har då en bra anledning att läsa Allmän kurs trots att du kanske redan har den grundläggande behörigheten.

Mer om grundläggande behörighet.

Folkhögskolans urvalsgrupp.

Vi samlar alla folkhögskolors sommarkurser på sommarkurser.nu.

Där kan du sedan göra andra val för att hitta din kurs.

Du kan till exempel välja ett visst ämnesområde, ett län eller en viss folkhögskola. Under "Kursstart" kan du välja mellan vilka datum kursen ska börja på. 

Vi rekommenderar att du gör några val för att avgränsa och få fram just de kurser du är intresserad av. Annars får du väldigt många träffar och det blir svårt att få någon översikt.

Efter den 1 december 2024 ska de flesta folkhögskolor ha publicerat sina sommarkurser som startar sommaren 2025. Folkhögskolorna ansvarar själva för att uppdatera sina kurser, så fler kurser kan tillkomma även efter den 1 december. 

Tyvärr trycker vi inte längre någon sommarkurskatalog, utan alla kurser hittas digitalt. 

De olika kurstyperna på folkhögskolan är:

• allmän kurs (behörighetsgivande kurs)
• profilkurs (särskild kurs)
• yrkesutbildning.

De olika kurstyperna finns också som distanskurser med och utan obligatoriska träffar.

Profilkurserna finns även som kortkurser. Det vanligaste är att de ges på sommaren och kallas för sommarkurser.

Det finns även andra typer av utbildningar (till exempel SFI, Etableringskurs, SMF) som ges på folkhögskolor, men inte visas här på folkhögskola.nu.

Läs mer om de olika kurstyperna

På sidan Sök kurser kan du hitta kurser anpassade för dig som har gått i särskola. Klicka på knappen Fler filter och välj rubriken "Funktionsnedsättning" och sedan "Utvecklingsstörning / Intellektuell funktionsnedsättning".

Här kommer du till en färdig sådan sökning »

Du kan också söka till andra kurser, men de är inte specifikt anpassade för personer som tidigare har gått särskola.

Om du är osäker så kontakta den skola du är intresserad av så kan ni tillsammans komma fram till om kursen du är intresserad av passar just dig.

På Folkhögskola.nu kan du sortera sökningen utifrån olika typer av funktionsnedsättningar. Här hittar du kurser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 

Du kan också kolla på sidan Långsammare studietakt. Där hittar du kurser som inte vänder sig till en specifik målgrupp men där skolan är beredd att ge utökat stöd i någon form.

Du kan också läsa på lite om de olika folkhögskolorna och vad de skriver om funktionsnedsättning på sin informationssida här på Folkhögskola.nu. Efter det kan det vara en bra idé att ta direktkontakt med de folkhögskolor som verkar passa bäst.

Dessa kurser är yrkesutbildningar på en eftergymnasial nivå. För att gå en sådan kurs krävs att du redan har en gymnasieexamen eller grundläggande behörighet från folkhögskolans Allmän kurs.

Det betyder också att om du söker studiemedel från CSN använder du medel från samma pott som studier på högskola och universitet använder. 

Här hittar du alla eftergymnasiala kurser på folkhögskola.

På folkhögskola finns det yrkesutbildningar både på gymnasienivå och på eftergymnasial nivå.

Om du saknar fullständiga betyg från gymnasiet så kan det vara så att du inte är behörig till kurserna på eftergymnasial nivå eftersom de har gymnasiekompetens som antagningskrav. Men, det kan ändå vara en idé att söka om du skulle hitta en kurs på eftergymnasial nivå som du gärna skulle vilja gå. Folkhögskolorna bestämmer nämligen själva vilka de tar in och de gör en samlad bedömning. Kanske är det möjligt för dig att läsa in vissa ämnen vid sidan om. Ring och prata med skolan!

Yrkesutbildningar på gymnasienivå har vanligtvis inte gymnasiekompetens som ett krav - så dem kan du söka till.

Observera att det kan finnas skolor som har valt att lägga till ytterligare antagningskrav än de generella som nämnts ovan. Hör av dig till skolan om du är osäker vad en viss kurs kräver för förkunskaper. Du kan ha erfarenheter som motsvarar deras antagningskrav.

Se alla yrkesutbildningar på folkhögskola här »

Om du vill läsa mer än bara svenska, så kan du söka till en Invandrarkurs. De kurserna hittar du här: Kurser i svenska och svenska samhället.

Vill du ha fullt fokus på svenska språket väljer du en Profilkurs med inriktning på svenska. Men du kan också välja kurstypen Allmän kurs så att du läser fler ämnen med målet att få gymnasiekompetens och kunna söka till högskola/yrkeshögskola. Då läser du svenska som andraspråk men även engelska, matematik, samhällskunskap med flera ämnen.

De flesta folkhögskolor vill att du ska ha läst SFI klart innan du börjar på folkhögskolans Invandrarkurs. Så, om du vill lära sig svenska och inte kan någon i dagsläget så är det bra att först vända sig till hemkommunen och läsa på SFI.  Vissa folkhögskolor anordnar också SFI. För att studera där söker du till kommunens SFI men anger att hen önskar studera SFI på folkhögskola.

Läs mer om SFI här »

Ja, många folkhögskolor har internat där du som kursdeltagare kan välja att bo. Internatet ger dig chansen att under en period bo på en plats du kanske aldrig skulle komma till annars.

Kostnaden för boende på internat varierar mellan olika folkhögskolor. Läs mer om internat på avdelningen Leva & bo »

Du kan också söka efter kurser som har internat på sidan Sök kurser. Här kommer du till en färdig sådan sökning » 

Många folkhögskolor erbjuder anpassad undervisning, socialt stöd och en tillgänglig miljö för studerande med olika funktionsnedsättningar. På flera folkhögskolor finns det även speciella kurser som vänder sig till personer med funktionsnedsättning.

På varje skolas sida här på folkhögskola.nu kan du hitta information om tillgängligheten på den specifika skolan.

När du söker kurser kan du filtrera på olika funktionsnedsättningar för att hitta anpassade kurser.

Läs mer om anpassad undervisning och att hitta anpassade kurser på avdelningen Funktionsnedsättning »

Till vissa folkhögskolor kan du ta med dig barn och på en del kan du få barnomsorgen ordnad på skolan.

Mer information finns på respektive skolas sida.

Här kan du hitta kurser på skolor som erbjuder barnomsorg »

Till de flesta folkhögskolor kan du inte ta med egna husdjur på grund av risken för allergi. Ledarhundar är oftast undantagna detta. Några folkhögskolor har dock meddelat att de kan ta emot enstaka husdjur.

Här hittar du de skolor där husdjur kan tillåtas »

Läs mer på respektive skolas informationssida för att lära dig mer om vad som gäller på de olika skolorna.

Grundregeln är att du ska vara folkbokförd där du bor, det vill säga där du sover flest nätter. Flyttar du till ett internat när du börjar studera på folkhögskola bör du göra flyttanmälan till Skatteverket. 

Men det finns några undantag:

• Den som flyttar från föräldrarna för att läsa på grundskola eller gymnasium ska fortsätta vara folkbokförd hos sina föräldrar. Det gäller utbildning som påbörjats innan barnet fyllt 18 år, fram tills personen fyller 21 år.
• Den som flyttar tillfälligt till en annan ort, och som efter en bestämd tid på högst ett år ska återvända till den tidigare bostaden, ska inte ändra sin folkbokföring.

Nej, det finns ingen rätt att få en studentbostad som deltagare på folkhögskola. Men du kan alltid kolla med den specifika hyresvärden vad som gäller hos dem, det kan finnas undantag.

En folkhögskola kan ta emot deltagare som har uppehållstillstånd i Sverige. Även tillfälliga uppehållstillstånd gäller.

Folkhögskolan kan dessutom ta emot en mindre andel asylsökande med LMA-kort. Det finns även kurser speciellt för dig som är asylsökande och vill lära dig svenska, dessa kallas Svenska från dag ett.

Läs mer om kursdeltagare från icke EU/EES-land »

Folkhögskolan får inte statsbidrag för en person som är papperslös. Dock kan en enskild folkhögskola välja att emot en papperslös studerande som de inte kan få statsbidrag för, och själva stå för kostnaden.

Eftersom detta är ett val som görs av den enskilda skolan kan vi inte svara på om det finns någon folkhögskola som tar emot papperslösa. 

Läs mer om kursdeltagare från icke EU/EES-land »