Marta Schubert hade tidigare testat på flera olika utbildningar och yrken. Det var först när hon började på Utemiljökursen på Angered folkhögskola som hon kände att hon hittat rätt. Och utbildningen ledde till jobb direkt.
Hur kan folkbildningen svara an på vår tids kriser och utmaningar? Hur kan den möjliggöra en rättvis och hållbar omställning för en ekologisk och demokratisk kultur, i den omfattning som behövs idag? Hur förverkligar vi en fredlig relation mellan människan och resten av naturen, gestaltad i exempelvis lagar som kriminaliserar livsmiljöförstörelse, ekocid? Välkommen till en utforskning där frågorna visar vägen! Hösten 2024.
En kurs för att frigöra hopp och handlingskraft
I två närträffar och onlinemöten utforskas ekopedagogiken som idé, förhållningssätt och praktik liksom hur den kan tillämpas i lärandets vardag. Paulo Freire lanserade ekopedagogik som en fördjupning av frigörande pedagogik, med tydliga ekologiska ramar och ett ställningstagande för mångfald i alla bemärkelser – en ekologisk folkbildning. Den förenar människans och naturens rättigheter samt bygger broar mellan ekologisk hållbarhet, social rättvisa och mänskliga behov. Syftet är att frigöra hopp och handlingskraft genom att stärka människor som medskapare av en ”glokal”, rättighetsbaserad fredskultur, med lokala svar på globala kriser.
Denna kurs tar upp hur ekopedagogiken kan tillföra verktyg som möjliggör effektiva och hållbara förändringar i det dagliga livet, i samhället som helhet liksom i organisationer och grupper. Den fokuserar på praktisk tillämpning i vägledningen av förändringsprocesser. Några teman handlar om att bygga lärgemenskap, fördjupa engagemang, organisera och agera samt sprida och integrera. Ekopedagogiken stärker kulturellt ledarskap då all förändring av verksamheter kräver förändring av den kultur – de tankesätt och synsätt – som genomsyrar dem.
Kursen är för dig som exempelvis:
- Är folkbildare eller pedagog och vill fördjupa arbetet med ekosocial hållbarhet
- Är personal- och verksamhetsutvecklare som vill främja hållbara och ”cirkulärande” organisationer
- Arbetar med natur, miljö och klimat och söker redskap för påverkan och engagemang
- Vill odla kulturellt ledarskap för hållbarhet i både det professionella och privata.
Bakgrund: Behovet av jordbaserat lärande
För att nå globala hållbarhetsmål behövs politisk och juridisk styrning men även social mobilisering liksom förändring av de tankesätt och kulturella berättelser som formar samhällets mål och mening. Den omställningen är vår tids största folkbildningsutmaning. Ekopedagogik stödjer människor i att delta och påverka på alla nivåer i samhället. Den söker möjliggöra övergången från en industrimodern och antropocentrisk världsbild till en kretsloppsbaserad och jordcentrerad – ett samhälle inom planetens gränser. Alla behövs i utforskandet där nya svar kan växa fram i mötena mellan olika perspektiv.
Idag behövs folkbildningens cirklar mer än någonsin, för att möjliggöra kreativt utforskande, kritisk reflektion, självreflektion och maktanalys. Det är trygga och demokratiska lärmiljöer där vi kan provtänka, provsäga och provgöra på lärresan från konsumenter och åskådare till aktiva medborgare och medskapare. Ekopedagogik vägleder en utforskning av inre och yttre förhållningssätt som kan stärka oss i att vara kreativa och konstruktiva i spänningsfälten mellan verklighet och vision. Som grupper kan vi bygga lärande ekosystem för det ömsesidiga lärandet.
Ekopedagogiska möten och förhållningssätt
Ekopedagogik är inte en ny pedagogisk metod, utan samlingsnamn för olika pedagogiska förhållningssätt som vägleder det jordcentrerade lärandet. Den utvecklas med varje utövare, även om den bärs upp av ett antal grundläggande principer. Dessa växte fram efter FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 och sammanfattades i det ekopedagogiska manifestet år 2000. 20 år senare formulerades ekopedagogiken på svenska i boken ”Naturens rättigheter – att skapa fred med jorden. Ekopedagogik och juridik som hållbar samhällspraktik”. Där beskrivs fyra ekopedagogiska möten som ligger till grund för kursen:
- Mötet med (resten av) naturen där vi utforskar förändring, naturens grundläggande tillstånd.
- Mötet med kulturen (eller världen) där vi utforskar hur världen formas av kulturella berättelser.
- Mötet med varandra och plats där vi utforskar lokala gemenskaper och självorganisering.
- Mötet med oss själva där vi utforskar subjektifiering som grund för rättvis omställning.
Kursen genomförs i en medskapande anda med hjälp av frågeställningar, dialog, övningar och olika ekopedagogiska perspektiv. Ett grundmaterial är ”Ekopedagogik för jordfredsgrupper” som bygger på boken om naturens rättigheter. En grundläggande fråga gäller hur ekopedagogiken kan stärka samverkan inom folkbildningen för mångfald, demokrati och hållbarhet.