"Bild- och konstlinjen gav mig ett nytt öga för detaljer"
Vilsen. Det kände Julia Stenberg sig när hon slutade på gymnasiet för ett par år sedan. Hon visste inte vad hon ville göra. Till slut bestämde hon sig för att gå bild- och konstlinjen på Löftadalens folkhögskola.
Julia såg fram emot att få lägga ett helt år på ett utforska ett område som intresserade henne och att få träffa folk som hade samma intresse.
– Jag hade bara tänkt att gå ett år, men det var så himla skönt och trevligt att det blev två, säger Julia.
I samband med skolstarten flyttade hon också från hemmet i Vallda till internatet på skolan.
– Det var helt perfekt. Du har alltid någon att umgås med, ta promenader och sådana där smågrejer, säger Julia.
Nu när hon är tillbaka på skolan för att träffa gamla kompisar på en återvändardag konstaterar hon:
– Det var mycket utvecklande för min sociala förmåga att bo på internat. Det är först när du flyttat härifrån som du upptäcker hur betydelsefullt det var.
Förutom den sociala biten har hon även fått en större förståelse för hur långt tid det tar att göra allt från en liten illustration till en skulptur.
– Jag har fått ett annat öga för detaljer och arbetet bakom ett verk, säger Julia.
Hon målar fortfarande men inte lika mycket som när hon gick på skolan. Hon saknar hur hon kunde ägna sig åt en liten detalj av en målning så att både tid och rum försvann.
– Det har blivit roligare att kolla på saker och att analysera, säger Julia och börjar fördjupa sig i en blå tavla som hänger på väggen.
Efter skolan har Julia, bland annat, arbetat som personlig assistent i Göteborg. Nu jobbar hon som trafikvakt, eller som hon själv säger – en mänsklig stoppskylt. Tanken är att hon ska tjäna pengar för att för att finansiera sin drömutbildning till arkitekt, beteendevetare eller biolog…
– Jag har inte bestämt mig ännu. Det är därför jag arbetar och sparar pengar, säger Julia.